Artikel: 10 begrepp att hålla reda på för att driva social hållbarhet i fastighetsbranschen

På SINDI vill höja kunskapsnivån och göra det lätt att göra rätt i arbetet med social hållbarhet. I vår artikelserie belyser vi fakta, forskning, aktuella ämnen och perspektiv som alla har samma mål, att skapa en positiv samhällsutveckling.

I den här artikeln presenterar vi 10 viktiga teorier och metoder som används inom social hållbarhet i fastighetsbranschen. Stadsplanerare, sociologer, arkitekter och andra yrkesgrupper använder dessa för att skapa tryggare och mer inkluderande samhällen – både genom att utveckla platser och genom att förstå människors beteendemönster och levnadsvillkor.

1.      Lyckoparadoxen – jag flyttar så snart jag har råd!

Lyckoparadoxen visar hur förbättrade levnadsvillkor, som ökad sysselsättning och utbildning, kan leda till att resursstarka individer flyttar från områden som präglas av socioekonomiska utmaningar. Detta riskerar att förvärra den kollektiva utsattheten och försvaga områdets sociala och ekonomiska situation för de invånarna som bor kvar.

I Sverige har flera fastighetsägare, i samarbete med offentliga aktörer genomfört långsiktiga investeringar för att motverka detta. Exempelvis genom att bygga varierande bostadsformer för en blandad befolkningssammansättning, attrahera företag att etablera sig för att skapa arbetstillfällen, och erbjuda riktade sociala insatser för att motverka koncentrationen av socioekonomisk utsatthet.

Läs mer: ”Lyckoparadoxen” – analys av flyttningar från bostadsområden och metoder för ökat kvarboende

2.      Grannskapseffekter – jag präglas av mina grannar och uppväxtmiljö!

Den här teorin undersöker hur individers livschanser påverkas av faktorer i deras bostadsområde, som utbildningsnivå, arbetslöshet och sociala nätverk. Miljön och sammansättningen i ett område kan förstärka både positiva och negativa processer. Genom att arbeta med grannskapseffekter kan fastighetsägare skapa förutsättningar för bättre sociala utfall.

Läs mer: Grannskapseffekter.pdf

3.      Gentrifiering – jag har inte råd att bo kvar!

Gentrifiering beskriver hur stadsdelar förändras när resursstarka individer flyttar in. Detta leder ofta till höjda fastighetsvärden och förändrad demografi, vilket kan leda till att ursprungliga invånare inte har råd att bo kvar eller växla upp sitt boende när familjen växer. Kommuner och fastighetsägare arbetar med strategier för att balansera stadsutveckling och social rättvisa, till exempel genom att utveckla blandad bebyggelse, införa hyresregleringar och stärka  boendeinflytande i utvecklingsprojekt.

Läs mer: Gentrifiering – Språktidningen

4.      Placemaking – här vill jag hänga!

Placemaking handlar om att skapa offentliga platser som stärker hälsa, glädje och gemenskap. Genom att engagera lokalsamhället i designprocesser kan fastighetsägare omvandla underutnyttjade ytor till levande mötesplatser som främjar social interaktion.

Läs mer: Placemaking – Boverket

5.      Broken Windows-teorin – ”vem bryr sig”?

Teori visar hur försummade miljöer kan leda till ökad brottslighet och otrygghet. Genom att snabbt åtgärda skadegörelse och underhållsproblem kan fastighetsägare förebygga brott och öka tryggheten i området.

Läs mer: The police and neighborhood safety Broken Windows av James Q. Wilson, George L. Kelling

6.      Collective Impact – verklighetens brädspel för samarbete!

Collective Impact är en modell för samverkan mellan kommuner, fastighetsägare och lokala organisationer fär att hantera sociala utmaningar. Projekt i områden som Husby och Tynnered har visat hur samarbetet kan öka tryggheten och förbättra levnadsvillkoren.

Läs mer: Collective Impact Husby – Collective Impact Husby

7.      ABCD (Asset Based Community Development) – se människan som en tillgång!

ABCD-modellen betonar vikten av att mobilisera lokala resurser och styrkor för samhällsutveckling. Genom att fokusera på lokala tillgångar snarare än problem kan fastighetsägare stärka lokalsamhällen och skapa engagemang.

Läs mer: Hur kan människors engagemang i lokalsamhällen stärkas? | Jämställdhetsmyndigheten

8.      Eyes on the Street – trygghet genom närvaro!

Konceptet ”eyes on the street” myntat av Jane Jacobs behandlar vikten av naturlig övervakning av offentliga platser för att öka tryggheten. Hon belyser om vad som gör gator säkra eller osäkra, om vad som utgör ett grannskap, och vilken funktion det tjänar inom stadens större organism, om varför vissa grannskap förblir fattiga medan andra förnyar sig själva. Genom att kombinera bostäder med butiker, parker och andra mötesplatser skapas livliga miljöer med naturlig övervakning, vilket ökar säkerheten och trivseln.

Läs mer: The Death and Life of Great American Cities av Jane Jacobs

9.      CPTED (Crime Prevention Through Environmental Design) – för smart för brott!

CPTED fokuserar på att utforma miljöer som avskräcker från kriminellt beteende. Metoden bygger på tre huvudsakliga principer:

1) Naturlig övervakning – öka synligheten och möjligheten för människor att observera varandra

2) Naturlig återkomstkontroll – styra flöden och begränsa tillträde till särskilda områden

3) Territoriell förstärkning – skapa en känsla av ägandeskap och ansvar bland de boende eller de som besöker platsen.

Läs mer: CPTED – Boverket

10.  Rutinaktivitetsteorin – undvik att skapa brottsliga situationer!

Rutinaktivitetsteorin förklarar brott genom tre faktorer: en motiverad förövare, ett lämpligt mål och avsaknaden av en kapabel väktare. Teorin används ofta i brottsförebyggande stadsplanering och säkerhetsarbete i bostadsområden.

Läs mer: Crime Prevention av Steven P. Lab

OM SINDI

SINDI erbjuder verktyg och stöd för att arbeta systematiskt och datadrivet med social hållbarhet. Vår digitala plattform hjälper dig att arbeta strukturerat, med fokus på mätbarhet och jämförbarhet, baserat på forskning och branschens långsiktiga möjligheter att påverka.

Vill du veta mer om hur social hållbarhet kan bli en integrerad del av din verksamhet? Kontakta oss här för att utforska hur vi kan stötta sig i ditt sociala hållbarhetsarbete.